Om du inte kan läsa detta email, klicka här | Skriv ut
Ett pressmeddelande från Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA

Många mopedförare som omkom i trafiken 2008 hade alkohol i blodet

2009-10-27

Bland de mopedförare som omkom i vägtrafiken under 2008 hade så många som 27 procent otillåtna mängder alkohol i blodet. Det visar rapporten Vägtrafikskador 2008 med den officiella statistiken över personskador vid vägtrafikolyckor, som SIKA publicerar idag.

 

Under 2008 dödades 247 förare av personbil, buss, lastbil, MC eller moped i vägtrafiken. Minst*  16 procent hade otillåtna mängder alkohol i blodet vid obduktion, 17 procent bland männen och 9 procent bland kvinnorna. Bland personbilsförare hade 15 procent mer alkohol än vad som är lagligt. Bland dödade MC- och mopedförare var motsvarande andel 18 respektive 27 procent.

 

Under 2008 dödades totalt 397 personer i vägtrafiken. Det är hela 74 personer eller 16 procent färre än året innan. 2008 var ett år i lågkonjunktur med minskat antal nyregistrerade fordon och för första gången sedan 1993 minskat trafikarbete (antal kilometer fordon kör på svenska vägar) på vägarna.

 

– Det återstår att se om 2008 års låga nivå på antalet dödade är en permanent lägre nivå eller en tillfällig följd av en sämre konjunktur, säger Saman Rashid, statistikchef.

 

Andelen av de trafikdödade som dödas under vinterhalvåret (oktober-mars) har minskat de senaste tio åren, samma period som användning av vinterdäck har reglerats i lag. Av dem som omkom i vägtrafiken år 2008 dödades 40 procent under vinterhalvåret, 38 procent bland männen och 44 procent bland kvinnorna. Kvinnor har under de senaste två decennierna haft större andel än männen av sina dödade på vinterhalvåret. Med hänsyn till hur mycket vi reser i vägtrafikmiljö är risken att dödas i trafiken lägre på vintern än på sommaren, trots det generellt sämre väglaget.


Det är betydligt fler som blir svårt skadade i trafiken i bemärkelsen inlagda på sjukhus än vad som redovisas i den officiella statistiken som baseras på polisrapporterade olyckor. SIKA publicerar därför en separat rapport över de sjukvårdsresurser som tas i anspråk av svårt skadade i vägtrafiken. I rapporten definieras svårt skadad som sjukhusvårdad minst ett dygn och statistik presenteras för åren 1998–2008.


Merparten av de svårt skadade 2008 var män, strax över 6 000 personer eller 65 procent av de svårt skadade. Den största trafikantgruppen bland de svårt skadade männen - över 2 000 personer - var motorcyklister och mopedister, vilkas antal ökat kraftigt under perioden 1998–2008. Även bland kvinnor ökar antalet skadade motorcyklister och mopedtrafikanter markant.

 

– De stora ökningarna i MC- och mopedskadade har skett under ett decennium då parken av motorcyklar i trafik mer än fördubblats, säger Saman Rashid. Dessutom har antalet EU-mopeder ökat från några hundra stycken för tio år sedan till i slutet av år 2008 över 90 000 EU-mopeder i trafik.


Jämfört med männen är antalet svårt skadade kvinnor lågt, det senaste året något över 3 000 skadade. Av de skadade kvinnorna var nära hälften cyklister, och deras antal minskar inte. Även bland männen är antalet svårt skadade cyklister stort, och deras antal har hållit sig nära 2 000 skadade per år.


Stora skillnader finns mellan antal skadade per invånare i olika delar av Sverige. Antalet vårddagar per invånare är klart högst i Jämtland och lägst i Stockholms län. Jämtlands län och Stockholms län utmärker sig också vad gäller antalet dödade per invånare. I Jämtlands län har under perioden 1999–2008 dödats flest personer i trafiken per invånare, drygt tre gånger fler än i Stockholms län som har lägst antal dödade per invånare (se vidare tabellen nedan).

 

Uppgifterna om alkohol i blodet hos dödade förare kommer från Rättsmedicinalverket och härrör från obduktioner. Med otillåten mängd avser vi här mer än den legala gränsen för rattfull som är 0,2 promille. Gränsen för grovt rattfull är 1,0 promille. Eftersom det kan gå viss tid mellan olycka och obduktion kan alkoholhalten i blodet vid olyckstillfället ha varit högre än vad som visas vid obduktion. Dessutom saknas uppgift om alkoholhalt i blodet för 10 procent. Därmed anger andelarna ovan ett minimum av dödade förare med för hög halt alkohol i blodet.

 

Den officiella statistiken om vägtrafikskador bygger på polisrapporterade vägtrafikolyckor med personskada i Vägverkets informationssystem STRADA. SIKA är statistikansvarig myndighet och SCB har producerat tabellunderlaget på uppdrag av SIKA.

 

Ladda ner Vägtrafikskador 2008

pdf-fil

excel-fil


Ytterligare information:
Maria Melkersson, projektledare, telefon 063-14 00 04,
e-post: maria.melkersson@sika-institute.se

 

 

Statistik om sjukvård av vägtrafikskadade bygger på Socialstyrelsens patientregister över antal vårdade och antal vårddygn. SIKA producerar statistiken utifrån detta register.

 

Ladda ner Vägtrafikskadade i sjukvården 2008

pdf-fil

excel-fil


Ytterligare information:
Tore Lundström, projektledare, telefon 063-14 00 28,
e-post: tore.lundstrom@sika-institute.se

 

Var god ange SIKA som källa när uppgifter ur denna pressinformation publiceras.

 

 

Antal dödade i vägtrafikolyckor per 100 000 invånare. Genomsnitt för åren 1999-2008. (ladda ner i excel) 

Län   Antal dödade per  100 000 inv.
01 Stockholm 2,9
03 Uppsala 5,3
04 Södermanland 5,8
05 Östergötland 4,8
06 Jönköping 7,1
07 Kronoberg 7,3
08 Kalmar 6,8
09 Gotland 6,8
10 Blekinge 4,9
12 Skåne 5,9
13 Halland 6,2
14 Västra Götaland 5,3
17 Värmland 9,4
18 Örebro 7,3
19 Västmanland 6,3
20 Dalarna 7,4
21 Gävleborg 7,0
22 Västernorrland 7,4
23 Jämtland 9,5
24 Västerbotten 7,3
25 Norrbotten 8,2
Hela riket 5,6
       

Källa: ”Vägtrafikskador 2008”, SIKA Statistik 2009:23.