Under 2007 ökade antalet fartyg i den svenskflaggade handelsflottan med 12 fartyg och uppgick i slutet av året till 495 fartyg. Efter en lång period med trendmässig minskning av den svenska handelsflottan, sedan storhetstiden under 1970-talets mitt, har utvecklingen vänt.

Lastfartygsflottan ökade 2007 nettomässigt med 3 fartyg till 269, medan passagerarfartygsflottan ökade med 9 fartyg till 226. Lastfartygsflottan tillfördes 11 fartyg under året och 8 fartyg avregistrerades. För passagerarfartygsflottan var motsvarande uppgifter 11 nyregistreringar och 2 avregistreringar. Samtliga uppgifter avser fartyg med en bruttodräktighet på 100 eller mer.

– Konjunkturen har varit god för sjöfarten i flera år nu, säger Per A Sjöberger vid Sveriges Redareförening. Av skatteskäl har det varit motiverat för rederierna att lägga en större andel av fartygen under svensk flagg. Eftersom den förväntade tonnageskatten inte införts trots flera års samtal, kommer den effekten sannolikt att avta under 2008, resonerar Sjöberger.

Kapaciteten på handelsfartyg som den svenska sjöfartsnäringen disponerade uppgick under 2007 till 3 602 miljoner bruttodräktighetsdagar. Detta innebar en ökning med 5 procent jämfört med år 2006. År 2002 var den lägsta nivån sedan år 1989 och 2007 års nivå ligger 64 procent högre än 2002. Mer än hälften av den samlade kapaciteten har sedan länge utgjorts av fartyg med utländsk flagg som svenska rederier hyrt in. Fartygen har ofta varit inhyrda på fleråriga kontrakt. Under år 2007 utgjordes 54 procent av den samlade kapaciteten av inhyrt utländskt tonnage, något lägre än föregående år. De flesta passagerarfärjor som disponerades av svenska rederier hade svensk flagg. Torrlast- och tanktonnaget seglade till övervägande delen under utländsk flagg.

Statistiken över sjöfartsföretagens ekonomi har längre framställningstid och rapporten avseende 2006 är färdig. Den visar att lönsamheten i den svenska rederinäringen låg kvar på en god nivå 2006, med stigande förädlingsvärde och minskande antal anställda. Kapitalstrukturen förbättrades ytterligare sedan föregående år.

Antalet svenska handelsfartyg den 31 december 2007 fördelade efter typ av fartyg. Fartyg med en bruttodräktighet om minst 100.

Orsaker till förändringar av den svenska handelsflottan år 2007. Fartyg med en bruttodräktighet om minst 100.

Förändring	Antal	Brd i 1000	Dv i 1000
Nybyggd i utlandet	9	270	131
Nybyggd i Sverige	2	0	0
Inköpt begagnad från utlandet	9	53	36
Inflaggad	2	103	38
Total ökning	22	426	205
Såld till utlandet	7	32	53
Utflaggad	2	56	14
Avregistrerad	1	15	9
Total minskning	10	103	75
Nettoförändring	12	323	129

Svenska och utländska fartyg i svensk regi 2002-2007. Miljoner bruttodräktighets- dagar
	2002	2003	2004		2005	2006	2007
Handelsfartyg i svensk regi	2 199	2 793	2 926		3 065	3 423	3 602
Därav:
Svenskregistrerade fartyg	1 057	1 234	1 280		1 396	1 518	1 670
Inhyrda utländska fartyg	1 142	1 559	1 646		1 669	1 905	1 932
Uthyrda fartyg till utlandet	608	543	528		302	571	801
Därav:
Svenskregistrerade fartyg	392	481	171		175	513	433
Vidareuthyrda utländska fartyg	216	61	357		127	57	369
Av svenska rederier disponerat tonnage	1 592	2 250	2 398		2 763	2 853	2 800
Därav:
Svenskregistrerade fartyg	666	752	1 109		1 221	1 005	1 237
Inhyrda utländska fartyg	926	1 437	1 289		1 543	1 848	1 563
Not: Uppgifter för 2002 framtagna av SCB

Uppgifterna är hämtade ur rapporten: SIKA Statistik 2008:11 Svenska och utländska fartyg i svensk regi 2007. Ladda ner här

Uppgifterna om sjöfartsföretagens ekonomi är hämtade ur tabellverket Sjöfartsföretag 2006. Ladda ner excelfil här.

Ansvarig myndighet: Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA
Jan Östlund, telefon: 063-14 00 22 ,
e-post: jan.ostlund@sika-institute.se, www.sika-institute.se

Sveriges Redareförening
Per A Sjöberger, telefon: 031-62 95 56
e-post: per.a.sjoberger@sweship.se

Var god ange SIKA som källa när uppgifter ur denna pressinformation publiceras.

Definitioner Ett fartygs storlek, tonnage, kan mätas på olika sätt. Ett sortlöst mått på fartygets totala inneslutna volym är bruttodräktighet, förkortat brd eller brutto. Bruttodräktighetsdagar avser respektive fartygs bruttodräktighet multiplicerat med antalet dagar det använts. Bruttot anges sedan 1994 efter Londonkonventionen 1969 som GT (gross tonnage). Ett mått på ett fartygs maximala lastförmåga i vikt är dödviktston, förkortat dvt.   Det svenska fartygsregistret registrerar skepp, skeppsbyggen och båtar samt uppgifter om dessa och Sjöfartsverket är ansvarig myndighet.